Mikaela.E

 

Jag har länge funderat på att övergå till en vegansk kost eller jag ska kanske inte kan kalla det "kost" då det är ett etiskt ställningstagande från min sida. Jag vill inte vara med och bidra till djurens lidande hurvida det handlar om att äta eller bära dem etc. Jag vill istället leva upp till mina etiskaval, skulle nästan kalla det för en livsstil.  Hoppas ni förstår vad jag menar för det här blev väldigt luddig och jag vill inte att någon ska tolka det på fel sätt. Jag är än så länge lakto ovo-vegetarian vilket betyder att jag inte äter kött men konsumerar ägg och mjölkprodukter, men det är något som jag försöker dra ner på så mycket jag kan. Det jag har planerat nu är att jag kommer övergå till vegan när jag har flyttat hemifrån för då kan jag planera och inhandla mina produkter själv. För ett tag sedan provade jag på att leva under en vegansk livsstil i en månad och det gick faktiskt bra, bättre än förväntat. Det jag dock tyckte var jättesvårt var att hålla koll på vilka produkter som innehöll ägg eller mjölk och dylikt, jag var även själv i familjen om att leva som vegan. Ingen av mina föräldrar var direkt sugen på att ha en "vegansk-månad" tillsammans med mig, vilket var tråkigt för det hade underlättat så himla mycket. Jag lagade min mat själv ( vilket jag gör nu också) med saker som vi hade hemma, jag ville inte vara till besvär och be mamma att köpa hem livsmedel som jag kunde laga mat av. Jag ville dels inte vara till besvär och jag är överlag så fruktansvärt kräsen med mat , jag vågade då inte prova någonting nytt och jag hade inte då upptäckt tjusningen med linser som man kan använda till så mycket. Det blev nästan samma tråkiga mat hela tiden, oftast var det makaroner med krossade tomater och ruccola eller curry-kryddade pommes frites ( så gott nomnom) med ketchup. Men nog pratat om vad jag åt under den tiden, det jag egentligen ville komma fram till var att jag själv tycker det blir enklare att leva som vegan när jag flyttat och bor själv. Då kan jag inhandla mina egna saker och slippa tänka på de andra i hushållet. 

 

Startskottet som fick mig till att bli vegetarian från första början handlar om ett klipp om en vanlig dag i ett svenskt grisliv som jag hittade på hemsidan Djurensrätt. Jag har alltid varit en djurvän och även om det finns djur som jag verkligen ogillar eller är rädd för så skulle jag aldrig på något sätt skada det. Jag får ångest bara av att jag slår ihjäl en fluga eller råkar döda en spindel, hittar jag en spindel hemma brukar jag oftast bära ut den till naturen där den hör hemma.Grisar har länge varit ett av mina favoritdjur och när jag såg klippet om grisarna på Djurensrätts-sida började jag gråta. Jag grät igenom hela videon, mamma bad mig att sluta titta men jag kunde inte utan jag fortsatte att plåga mig genom HELA videon. Efter det klippet slutade jag med att äta kött som kom från grisen men jag åt fortfarande kyckling och nötkött. Det var inte förrän vi började träna på att skriva och framföra argumenterande tal inför muntliga nationella i svenska som jag bestämde för att det fick vara nog. Jag argumenterade om att vi skulle äta mer vegetariskt och under tiden som vi letade information till talen bestämde jag mig för att verkligen bli vegetarian. Jag gjorde även mitt bästa tal någonsin tack vare att jag spelade på mina verkliga känslor under framförandet. 

 

Av familjemedlemmar får jag ofta höra att jag ska lägga ned med tramset och börja "äta normalt", många gånger försöker någon till och med att övertyga mig om hur gott det skulle vara med diverse köttmåltider. Sådant biter inte på mig och jag rycker oftast bara på axlarna åt det. Jag förstår inte hur någon kan försöka lägga sig i mitt liv och påpeka vad jag borde äta och inte för det här är mitt liv. Om jag sköter mitt så sköter du ditt, det enda jag vill är att ni accepterar mig för att jag utesluter animalier såsom jag accepterar er för att ni konsumerar animalier. Vi alla kommer alltid att ha olika åsikter om saker och ting det är inget som går att undvika, men det får vi leva och stå ut med.