Dag 09 - Mina rädslor
Jag får faktiskt tårar i ögonen och kallkårar av några bilder som jag kommer att publicera i det här inlägget. Klarar knappt av att se bilderna men biter ihop för er skull. Well.. here we go!
Ballonger
De är fina att titta på från avstånd, närmare går jag inte! Ballonger som smäller är bland det värsta jag vet, jag kan varken vara i närheten av en uppblåst ballong eller blåsa upp ballonger själv. Jag är så rädd att de ska smälla i ansiktet eller smälla överhuvudtaget. Uppkomsten för den här rädslan var just av en ballong som small rakt i ansiktet på mig, efteråt fastnade det en liten ballongbit i mitt öga som gjorde att jag inte kunde se på detta öga. Hur jag än försökte peta ut biten så var den kvar tills efter några timmar, då den ramlade ut av sig själv.
Gnagare
Främst råttor och möss andra gnagare som marsvin och hamster går bra! Det här är min största fobi någonsin, de må vara söta men de är ju så äckliga. Tamråttor är jag något okej med men jag är fortfarande otroligt rädd för dem. Bättre blir det inte av att jag har två katter hemma som då och då kommer hem med dessa varelser.
Min pappa är den bidragande faktorn till min rått-och-mössfobi, när jag var liten hade vi råttor under huset samt i väggar och tak. Vi hade råttfällor vid husknuten som pappa brukade gå ut och kolla till ibland. När en råtta hade fastnat i fällan brukade han om jag var i vardagsrummet knacka på fönstret och visa mig den döda individen, jag var aldrig beredd när det hände och det har ärrat mig. Det kanske är därför som jag idag inte gillar när någon överraskar mig.
Fladdermöss
Åh kolla, en flygande apa!
Fladdermöss ser verkligen ut som apor som är ute och flyger. Fladdermöss är min senaste rädsla som jag tror håller på att utvecklas till en fobi. Fick panik när vi i måndags på media och kommunikations-lektionen kollade på klipp och det kom fladdermöss flygandes på smartboarden, tur att det inte var i 3D.
Allt började i somras när jag en kväll precis hade lagt mig i sängen för att sova innan jag skulle upp och jobba. Jag ligger i min säng och hör något som kommer in i mitt rum, jag trodde att det var min katt Theo som kom in i rummet. Helt plötsligt hör jag något som flaxar i taket, jag gömmer mig under täcket men samlar mod för att kika ut. DÅ FLAXAR DET OVANFÖR MITT HUVUD! Jag lyste med min mobil runt i rummet och upptäcker en svart liten figur vid mitt fönster, snabbt som attan gömmer jag mig under täcket igen och skriker på mamma som ligger och sover i rummet bredvid. Tror ni att hon hörde mig? Nej just det ... Får så lov att ringa till hennes mobil för att väcka henne när hon väl kommer in i mitt rum lyser hon med en ficklampan för att leta efter mitt monster. Men hon ser ingenting men det värsta var ändå att varken hon eller pappa trodde på mig. De fick mig att verka dum i huvudet, att det bara var inbillning att jag bara hade hittat på allting. Jag sov inte en blund den natten. Men tji fick dem när pappa kvällen efter är inne i mitt rum och ser en fladdermus. JAG HADE RÄTT!!
Men det slutar inte här, nej nej. Några dagar efter händelsen när jag sitter i soffan och tittar på film så kommer det en till fladdermus till i huset. VARFÖR HÄNDER ALLT MIG?
Okänt vatten
Tanken på att åka båt ute på det här vatten som jag inte känner till gör mig panikslagen.
Jag har aldrig gillat att vara ute på vatten och speciellt inte djupt, man vet aldrig vad som gömmer sig under ytan. Det är just ovissheten som gör mig rädd. På gymnasiet jag går på brukar det vara tradition att alla som går andra året ska ut och paddla tillsammans. Som tur var blev det inställt för oss förra året, jag bokstavligen skrek rakt ut av glädje att inte behöva vara ute på vatten som jag knappt hört talas om förut. Jag var nog den enda som blev glad ...
Så där, nu vet ni om mina rädslor och fobier!
